– För att närma sig Bibeln finns ett så stort värde i att läsa tillsammans med Gud och med andra människor. Det ger så mycket, säger Olof Brandt, verksam på Svenska Bibelsällskapet och Bibeln idag.
Sedan 2008 har huvudfokus för Olof Brandt varit hur Bibeln kan bli levande, utmanande och gripbar. Då började han med Bibeläventyret, som är Bibelsällskapets pedagogiska redskap till svenska mellanstadieklasser, för att inom ramarna för skolans läroplan och skollagen väcka skolelevers intresse för Bibeln.
– Jag arbetar både för Svenska Bibelsällskapet och Bibeln idag, för att på olika sätt hjälpa de kristna församlingarna att inspireras i bibelläsning och förståelse av Bibelns budskap.
Nyckel till Gamla testamentet
Med konceptet ”Vandra genom Bibeln”, som erbjudits kyrkorna i Sverige sedan 80-talet, vill de bland annat hjälpa svensk kristenhet till en översikt över hur Gamla testamentet och Bibeln i sin helhet hänger ihop.
– Vi behöver en ögonöppnare för Gamla testamentet. Där finns lagtexter, poesi, profetior, visdomslitteratur och berättelser, säger han.
Det är inte nödvändigt att församlingarna arrangerar en bibeldag, för det finns mycket användbart material hos Bibelsällskapet och Bibeln idag som man kan använda som församling eller enskilda medlemmar. Men fördelarna överväger att studera Bibeln tillsammans.
När konventikelplakatet avskaffades 1858 hade det länge varit förbjudet för enskilda grupper och kyrkor att studera och undervisa Bibelns budskap utan närvaro av en präst. Med väckelserörelsernas framväxt bildades nya lokala grupper av baptistförsamlingar, inom Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, EFS, och senare Svenska Missionsförbundet. Runt Sverige reste kolportörer, som erbjöd kristen litteratur och tidskrifter. Det bidrog till att intresset att studera
Bibeln tog stor fart.
Idag är situationen en annan. Bibelläsandet i de kristna församlingarna behöver på nytt stimuleras.
Det vill både Bibelsällskapet och Bibeln idag arbeta med. Svenska Bibelsällskapet tillsammans med liknande organisationer i många länder arbetar med översättning och utgivning av Bibeln och bibellitteratur just för att väcka och stimulera bibelläsandet.
1981 fick vi en statligt sanktionerad översättning av Nya Testamentet. Men innan dess var 1917 års bibelöversättning den senaste, bortsett från enskilda initiativ som David Hedegårds översättning av Nya Testamentet och andra utgivningar.
Bibelförståelsen har minskat
Med sekulariseringen har intresset för och förståelsen av Bibelns budskap trängts tillbaka i det svenska samhället. Längre tillbaka var undervisning från Bibeln och kristen tro mer eller mindre obligatoriska inslag i den svenska skolundervisningen.
Med Bibelsällskapets initiativ Bibeläventyret har många svenska mellanstadieklasser blivit engagerade i förståelsen av Bibeln. Före pandemin fick 1 500 svenska mellanstadieklasser per år besök av ”bibeläventyrare”, som erbjöd lärare redskap att levandegöra Bibelns budskap för skolelever.
Men hur ser mottagandet ut idag i svenska skolor?
– Kanske på grund av sekulariseringen kunde vi säga att det är gott, fortsätter Olof Brandt.
Han själv blev kristen under gymnasietiden och började först arbeta med skolorganisationen Credo, innan han anställdes av Bibelsällskapet och Bibeln idag.
– Nu erbjuder vi skolorna ett professionellt läromedel, som gör att lärarna kan slappna av i ett ämne de vill ha hjälp med. Vi utbildar ”bibeläventyrare” som kommer ut i klasserna och berättar om Bibeln inom ramen för läroplanen och skollagen.
Det händer att skolor säger nej till församlingars och kyrkors erbjudande, men inte så ofta.
Väckelserörelsernas intensiva bibelengagemang från 1850-talet och många decennier framåt är inte alls detsamma idag.
Borde läsa Bibeln
– Lyssnar vi till pastorer och präster kan de beskriva hur medlemmarna i deras församlingar känner att de borde läsa Bibeln, men inte riktigt tar sig tid till det. Men nu ser vi en intressant trend bland unga, som börjar söka sig till kyrkorna. De har inte lika mycket fördomar och negativa inställningar till Bibeln och kristen tro som tidigare generationer.
Olof Brandt noterar att en växande grupp unga vuxna under 30 år märks i Sverige. De är inte aktiva i kyrkorna och läser inte Bibeln. Men de tänker ändå att Bibeln skulle vara intressant att titta på, fast de vet inte riktigt hur man ska närma sig den.
– Vi har pratat med ett antal kyrkor den senaste tiden där man, speciellt i Svenska kyrkan, ser en tillströmning av unga killar i 20-årsåldern. De har inte haft någon koppling till kyrkan. Nu visar de ett intresse.
– I en tid med krigslarm och skakningar i samhället, upprustning av försvaret med mera, är det naturligt att människor letar efter en trygghet som inte finns i aktieportföljen. Där behöver vi som kyrkor sträcka på oss och säga: ”Vi har något att ge! Kom och se vad Bibeln ger!”
Bibliska analfabeter
Sekulariseringen kan ha gjort många svenskar till bibliska analfabeter.
— Jag möter människor som inte vet något alls om Bibeln. De har inte ens hört grundberättelser som kampen mellan David och Goliat eller de stora klassiska berättelserna, som vi ibland inom kyrkan räknar med att alla hört. Så jag tror det finns människor som inte vet något om Bibeln överhuvudtaget.
Olof menar att Sverige på nytt har blivit ett missionsland. Om medlemmar i kyrkorna möter arbetskamrater eller grannar och erbjuder dem en bibel eller inbjuder dem till en Alphakurs kring de kristna livsfrågorna kan ett intresse väckas.
– Men jag tror vi behöver fler verktyg i församlingarna. Frågorna kommer: ”Hur kan jag dela med mig av min tro utan att människor känner sig pressade?” Man kan inte börja någon annanstans än där man själv står. Första steget kan vara en Alphakurs eller att hitta en ny rutin i sin egen bibelläsning.
Nästa år kommer en ny bibelöversättning och den blir en huvudpunkt på Bokmässan i Göteborg. Bibeln kommer där att få en framskjuten plats.
— Vi får se hur den nya bibelöversättningen tas emot. Men idag får vi som kyrkor jobba mycket mer aktivt för att väcka bibelläsandet till liv.
